I nationalparken Tsingy de Bemaraha lever den lilla sifakan Propithecus deckenii deckenii bland höga kalkstenstinnar.

Galleri: Madagaskars stenskog

4 december 2009

Foto: Stephen Alvarez

Denna plats är som en storstad av sten där kvarteren skiljs åt av kanjoner. Här finns några av Madagaskars, och världens, allra mest exotiska kräldjurs-, insekts- och växtarter.

Klättraren John Benson sicksackar mellan de sylvassa tinnarna. På malagassiska kallas dessa formationer för tsingy, vilket betyder ”där man inte kan gå barfota”. Terrängen skyddar områdets natur mot jägare, nötkreatur och skogsbränder.

Solens strålar träffar toppen av tsingyn, där regnvatten snabbt droppar ned. De torra tinnarna är lämpliga platser för torktåliga växter, så kallade ökenstjärnor.

Den extrema miljön lämpar sig även för flygkunniga varelser, som trollsländor, här i en svalkande position.

Sifakorna finns bara på västra Madagaskar och lever troligen i små familjegrupper, liksom andra lemurer. Man vet inte mycket om deras beteende, men evolutionen har försett dem med tjocka trampdynor på händer och fötter som hjälper dem att ta sig fram i sitt taggiga hem.

Likt en oförskräckt akrobat hoppar en sifaka över en 30 meter djup kanjon och landar säkert på en smal stenformation.

De små primaterna rör sig i flock och letar föda längst upp på tsingyn, där de inte hotas av rovdjur.

Lodräta pupiller visar att geckoödlan Uroplatus henkeli är ett nattdjur. Ödlan har ett så bra kamouflage att den inte behöver gömma sig ens dagtid. Den pressar sig bara mot en trädstam, medan den väntar på mörkrets inbrott och insekter som den kan äta.

Källarvåningarna i tsingyns storstad utgörs av grottor och sprickor som ofta är så smala att en människa bara nätt och jämnt kan klämma sig igenom dem.

När lokalbefolkningen beger sig in i tsingyn är de oftast ute efter honung.

De taggiga fästningsmurarna skär genom skymningsljuset. Nattens lägre ­temperaturer och stigande luftfuktighet lockar fram många nattdjur. ”Än så länge har vi bara sett toppen av isberget när det gäller vad som lever här”, säger biologen Steven Goodman, en av få forskare som har besökt platsen flera gånger.

Läs också

Kanske är du intresserad av...