Serengeti kan delas av väg

Efter inledande entusiasm råder det nu skepsis om nya politiska planer för en väg. De vilda djuren svävar fortfarande i fara, säger en del experter.

30 juni 2011 av Ker Than, National Geographic News

Tanzania utlöste ett internationellt ramaskri i augusti förra året, när landet avslöjade planer på en 53 kilometer lång väg genom nationalparken Serengeti, som kan störa gnuernas årliga vandringar och göra det lättare för tjuvjägare att ta sig in i parken.

Nationalparken, som står med på FN:s lista över världens naturarv, är världens största skyddade gräsområde och savannekosystem och är dessutom hemvist för sebrahjordar och rovdjur som lejon, geparder och hyenor förutom mer än 450 fågelarter.

Det planerade vägprojektet tycks ha skrinlagts förra veckan, vilket utlöste glädje bland naturvårdare och gav upphov till optimistiska tidningsrubriker som: Väg genom Serengeti stoppad och Seger för miljöförkämpar.

En närmare genomgång av det officiella tanzanianska uttalandet har dock fått jublet att tystna och frågorna att hopa sig. Naturvårdarna är delade i två läger med avseende på huruvida vägplanerna verkligen har skrotats.

Förvirrande meddelande

Den officiella skrivelsen från Tanzania, som förra veckan skickades ut med FN:s världsarvscenter i Paris som mottagare, liknade ett kliv tillbaka i förhållande till regeringens ursprungliga ståndpunkt och lovade att ”den planerade vägen inte kommer att skära genom Serengetis nationalpark”.

En del medier och miljöorganisationer tolkade brevet som att den kommersiella vägplanen har stoppats, och som ett tecken på att Tanzania var villigt att gå vidare med ett föreslaget alternativ: byggandet av en väg utanför parkens södra gräns, vilket inte skulle hindra gnuernas vandringar.

Av brevet framgår det att ”vägdelen på 53 kilometer genom nationalparken Serengeti kommer att förbli en grusväg och fortsätta att administreras av TANAPA (Tanzania National Parks), framför allt med avseende på turism och administration, som fallet är nu”.

Många naturvårdare säger att meddelandet är förvirrande. Å ena sidan ”kommer vägen att skära genom parken”. Å andra sidan kommer vägen, som enligt brevet ”korsar” parken, att förbli en grusväg.

Somliga anser att man med den ”korsande” vägen kanske avser en befintlig tillfartsväg av ringa kvalitet, som går genom parken från öster till väster. Denna väg är för närvarande stängd för kommersiella fordon, såvida de inte har tillstånd. Dessutom har en del experter pekat på att den nuvarande vägen huvudsakligen är en jordväg och därmed inte skulle kunna ”förbli en grusväg”.

Möjligen planerar regeringen att förbättra denna tillfartsväg eller göra den bredare för parkadministrationens syften, men brevet är oklart på denna punkt.

National Geographic News har förgäves försökt kontakta Tanzanias regering för att kasta ljus över frågorna om vägen.

Anne Kent Taylor, som arrangerar safariresor, säger att hon var ”euforisk”, när hon första gången hörde om brevet. Men när hon sedan läste det, minskade hennes entusiasm.

”Det mest problematiska är ordet 'korsar'”, säger Anne Kent Taylor, grundare av A.K. Taylor International i Montana i USA, som arrangerar Serengetiresor för privatpersoner.

”En bredare väg, som går genom parken i öst-västlig riktning, kommer att påverka vandringarna. ... Det är ett positivt steg att de säger att den kommer att användas för turism och inte kommersiellt. Men i verkligheten kommer det att vara svårt att se till, när en större väg väl är byggd”, säger Anne Kent Taylor, som är dotter till en av grundarna av reseföretaget Abercrombie & Kent.

En väg genom ”allas bild av Afrika”

”Det är inte hela Afrika. Det är inte ens större delen av Afrika ... Men det är allas bild av Afrika”, säger Stuart Pimm, som är naturvårdsekolog vid Duke University i USA. Läs Stuart Pimms blogg Serengeti på väg mot katastrof.

Officiellt är syftet med vägen att förbättra Tanzanias ekonomi genom att förbinda isolerade, fattiga Serengetibyar utanför parken med staden Arusha i öster och Victoriasjöns stränder och andra centralafrikanska länder västerut.

En del naturvårdare misstänker dock att det verkliga syftet med vägen är att tillmötesgå gruvbolagens intressen eller skapa grundval för en järnväg.

Är en väg genom Serengeti oundviklig?

Naturvårdaren David Blanton ser varje utvidgning av vägen – asfalterad eller ej och under parkens administration eller ej – som ett förebåd om problem.

”Det kommer att finnas en efterfrågan på vägen i framtiden”, säger David Blanton, direktör för den ideella organisationen Serengeti Watch, som har sin bas i Ithaca, New York, i USA. ”Och när det väl är lastbiltrafik på den, kommer marken inte att kunna bära den, och då blir man tvungen att asfaltera.”

David Blanton säger att nationalparken Serengeti är en prövosten för andra naturliga underverk i världen, till exempel Galápagosöarna och regnskogarna i Costa Rica, som står inför liknande utmaningar för att få ekonomisk utveckling att gå upp i en högre enhet med naturvård.

”Eftersom det är Serengeti, blir det en ikon och en förebild för hur vi behandlar ovärderliga världsarv som detta på resten av jorden”, säger David Blanton.

”Om vi inte kan skydda Serengeti, vad kan vi då skydda?”

Läs också

Kanske är du intresserad av...