Svenskt örlogsfartyg från 1500-talet avslöjar historiska hemligheter

Forskare och dykare har börjat undersöka de hemligheter som örlogsfartyget Mars har bevarat i 450 år.

8 juli 2014 av Jane J. Lee, National Geographic News

Örlogsfartyget som döptes till Mars Makalös efter den romerska krigsguden var det största och mäktigaste örlogsfartyget i världen, och den svenska flottans stolthet. Men fartyget gick upp i lågor under ett våldsamt sjöslag 1564 och skickade 800-900 svenska och tyska sjömän – samt en förmögenhet i guld och silver till botten av Östersjön.

Vraket efter det berömda örlogsfartyget hittades för ett par år sedan. Nu har forskarna konstaterat att det enastående fartyget är det bäst bevarade av sin typ och representerar den första generationen av Europas stora tremastade krigsfartyg.

Bidrar till nya värdefulla kunskaper

Sjöfartshistoriker vet ganska mycket om fartyg från 1600-talet, men ytterst lite om örlogsfartygen från 1500-talet, berättar Johan Rönnby, professor i marinarkeologi vid Södertörns högskola som studerar det 197 fot (60 m) långa vraket.

"Det är den länk vi saknade", säger Johan Rönnby, vars arbete delvis är finansierat av en donation från National Geographic Society's Global Exploration Fund. 1500-talet är en betydelsefull period, säger han, för det är då man började bygga stora tremastade örlogsfartyg.

Forskarna har hittat last från tidiga örlogsfartyg så kallade galeoner – lite yngre versioner av den typ av fartyg som Mars är ett exempel på. Och de har hittat bitar av fartyg, bland annat det brittiska flaggskeppet Mary Rose, som sjönk under ett sjöslag 1545. Men de har aldrig hittat något som är så välbevarat som Mars.

Fartygsvraket skannas med 3D-teknik

Johan Rönnby och hans forskarteam vill gärna bevara Mars på havsbotten och i stället låta världen ta del av vraket via 3D-skanningar och foton.

Med hjälp från bl.a. Richard Lundgren, delägare av det professionella dykföretaget Ocean Discovery, som assisterar vid marinarkeologiskt arbete, har Johan Rönnby satt ihop fotomosaiker och skanningar av vraket för att få fram rekonstruktioner i 3D. De arbetar denna sommar med stöd från National Geographic Society/Waitt-stödprogrammet med att slutföra sina skanningar av hela fartyget.

Det är dyrt att bärga fartyget och det skulle kunna skada de funna föremålen allvarligt. De laserskanningar som Richard Lundgren och hans kollegor har gjort återger fartyget med 2 millimeters exakthet – mer än tillräckligt för att tillfredsställa de flesta forskare.

Med hjälp av några relativt nya redskap och metoder har arkeologerna nu möjlighet att rekonstruera de sista minuterna innan fartyget – och alla själar ombord – gick under, berättar Richard Lundgren. Och det ger insikt i hur folk betedde sig under ett sjöslag.

Upptäckten av Mars

Skattjägare, arkeologer och historieentusiaster har i flera letat efter Mars. Men de hade inte lyckan med sig förrän våren 2011, då en grupp dykare på 75 meters djup lokaliserade ett av marinarkeologins största fynd. Enligt legenden reste sig ett spöke ur infernot för att skydda det stolta fartyget från att någonsin att hittas.

Upptäckten utgör kulmen på två årtiondens sökande, utfört av Richard Lundgren, hans bror Ingemar och deras kollega Fredrik Skogh. Männen har drömt om att hitta den makalösa Mars ända sedan de som barn besökte Stockholm och det andra ikoniska svenska örlogsfartyget, Vasa. Det var delvis på grund av den drömmen som Richard och Ingemar Lundgren blev professionella dykare.

NG staff, Jamie Hawk. Source: Richard Lundgren, Ocean Discovery

Krigsmaskin

Mars sjönk den 31 maj 1564 utanför Öland. Fartyget lade sig på styrbords sida på havsbotten. Ett tunt lager av sediment, långsamma havsströmmar, syrefattigt vatten och frånvaron av trämask som bryter ned träfartygsvrak i andra hav på kanske bara 5 år, var alla bidragande orsaker till att bevara örlogsfartyget i anmärkningsvärt gott skick.

Det som gör fyndet ännu mer spännande, säger Richard Lundgren, är att Mars inte sjönk på grund av undermålig konstruktion eller sjömanskap.

"Mars var en funktionsduglig krigsmaskin som fungerade extremt bra i strid”, förklarar han. När det gick under var det lastat till bristningsgränsen med kanoner, sjömän och allt som krävdes för ett fartyg byggt för krig (och därtill åtta olika sorters öl). Till och med mastkorgen hade kanoner. Detta örlogsfartyg hade "en eldkraft utan sin like" för sin tid, berättar Richard Lundgren. Och det är de kanonerna som spelade en roll i förlisningen.

Upp i lågor

Flottstyrkorna från Lübeck började skjuta eldklot mot Mars och förmådde till sist lägga sig vid sidan av det brinnande fartyget så att sjömännen kunde gå ombord. Krutet ombord på örlogsfartyget gav extra bränsle till infernot och värmen var så intensiv att kanonerna började explodera, berättar Johan Rönnby.

Det var dessa explosioner som till slut sänkte fartyget. Legenden förtäljer emellertid en annan historia.

På den tiden försökte de svenska kungarna att befästa sin makt, förklarar Johan Rönnby. ” den inflytelserika och mäktiga katolska kyrkan var ett problem för kungarna", säger han. I ett försök att minska kyrkans makt konfiskerade monarker som Erik XIV – som lät bygga Mars – kyrkklockor, göt om dem och använde metallen till att tillverka kanoner till sina nya örlogsfartyg.

Enligt legenden var det de omgjutna kyrkklockorna som dömde Mars till dess eviga grav i havet. Örlogsfartyget var bestyckat med antingen 107 eller 173 kanoner i många olika storlekar.

En tidsmaskin

"Det är inte bara ett fartyg, det är ett slagfält", säger Johan Rönnby. När man dyker på vraket, "är man mycket nära den dramatiska branden ombord, människor som slog ihjäl varandra, medan allt brann och exploderade", säger han.

När Richard Lundgren och hans kollegor tog med sig en bit av fartygets skrov upp till ytan lade de även märke till att träet luktade bränt. I slutändan tror jag att det är syftet med arkeologin – att diskutera oss själva och de mänskliga aspekterna på vrakplatsen, säger Johan Rönnby.

Läs mer

Här i pressmeddelandet kan du läsa mer om örlogsfartyget Mars och utforskningen av det: Pressmeddelande: National Geographic Society stödjer utforskning av svenskt krigsfartyg

Läs också

Kanske är du intresserad av...