Våra rastlösa gener

Vad driver oss människor att utforska det okända – trots att det kan kosta oss livet? Svaret ligger kanske i våra gener.

10 januari 2013

Vi människor utforskar det okända och tränger in i nytt territorium, trots att vi redan har vad vi behöver där vi är. Det gör inte andra djur. Inte heller andra människoarter.

Neandertalarna levde i flera hundra tusen år, men de spred sig aldrig ut i världen. För oss tog det däremot bara 50000 år att nå ut över hela jorden. Och vi slutar aldrig – nu reser vi till Mars, och somliga pratar om att skicka en rymdfarkost till närmaste stjärna. Vad är det som driver oss?

Åtskilliga undersökningar har visat att en genvariant kallad DRD4-7R leder till en större benägenhet att ta risker, att utforska nya platser, idéer och sexuella möjligheter, och att den generellt får bäraren att vara öppen för utveckling, förändring och äventyr. Andra undersökningar kopplar 7R till folkvandring, och man vet att varianten – i kombination med en annan variant vid namn 2R – har en tendens att uppträda oftare än man skulle förvänta i befolkningsgrupper, vars förfäder reste över långa avstånd, efter att människan vandrade ut ur Afrika för 70000–50000 år sedan

Blir då alla som bär på genvarianten – cirka 20 procent av alla människor – upptäcktsresande och äventyrare?

Förmågor och resurser Nej, säger forskarna. Något så komplext som behovet av att utforska kan knappast reduceras till en enskild gen. Det är mer sannolikt att olika grupper av gener bidrar till ett antal egenskaper, varav en del ger oss redskapen för att utforska nya områden, medan andra – och 7R tillhör nog dem – driver oss till det.

För att genvarianten över huvud taget ska få lov att utveckla sin potential som drivkraft behöver bäraren även de redskap som möjliggör handling. I det avseendet är vi människor utrustade med ben och höfter, som gör att vi kan gå långt, stor fingerfärdighet, och uppfinningsrika hjärnor, som har fått utvecklas långsamt under en lång barndom. Den treklövern – som skiljer oss från apor och andra människor – utgör tillsammans en uppsättning egenskaper som är oerhört väl lämpade för att göra oss till undersökande varelser.

Var och en av dessa egenskaper förstärker de övriga: att vi med hjälp av fantasin kan föreställa oss saker förstärker i hög grad effekten av vår rörlighet och vår fingerfärdighet, som i sin tur sätter ytterligare fart på fantasin och bidrar till att vi söker av nya områden och testar nya saker.

7R bland pionjärerna Det är alltså knappast en enskild gen eller genuppsättning som kodar för rastlöshet eller utforskning utan snarare en kombination av ett formbart genom, ett fantasifullt intellekt och flinka händer, som tillsammans gör oss till ett rastlöst och nyfiket djur. Genvarianten 7R, som ofta förekommer bland pionjärerna i vår värld, bidrar till att knuffa ut oss över gränserna och elda på vår äventyrslust.

Läs hela artikeln – Klicka på Ladda ned-knappen nedan.

När du klickar på Ladda ned-knappen uppmanas du att registrera dig som medlem av natgeo.se. Det tar en minut och är helt gratis.

Läs också

Kanske är du intresserad av...